Ponnybusan kickade åt dem en gång första gången de sprang förbi, men jag var snabb och rappade till henne direkt (kände tidigt att det var påväg) så sen la hon bara öronen bakåt när de kom för nära.
Mirja lyssnar bra mycket bättre än Melvin! Han sticker iväg flera hundra meter i förväg och skiter fullständigt i om jag ropar eller inte. Mirja höll sig strax bakom eller bredvid heeeela tiden och tittade upp på mig varannat steg. Sötnöten. ^^ <3
Queenie skötte sig hur som helst bra, hon blev lite stressad av hundarna ibland och ville springa av sig, så det blev mycket taktande och mycket huvet rakt upp. Men på slutet blev hon mjukare och lyssnade. :) Mötte två skotrar också, som tur var uppe på grusvägen så det var brett och gott om plats. Första skotern kom bakifrån och då blev hon skraj. Men jag red upp på en infart och vände henne så att hon kunde se den, och då var det inga problem!
Andra skotern kom ut från rid/skoterleden precis innan jag skulle in på den, och då brydde hon sig inte nämnvärt. :)
Får se om jag hinner med en tur imorrn också - utan jyckarna...

Efter ridningen tog jag ett par kort på hästarna också. Det hade tyvärr blivit lite mörkt då, men dom stod bara och åt så det gjorde inte så mycket. Hade de sprungit hade det blivit suddigt. Konjack har glädjande nog inte några problem med munnen längre! Han tuggar helt som vanligt nu, så jag fortsätter på planen att sätta igång honom efter nyår!

Nyår... Snart är hästarna ett år äldre! Kandi blir hela 18 år, Queenie är plötsligt 4, Konjack 3 och Kaptenen 1! Helt otroligt var tiden gått fort...

Lite kort på hästarna, kanske de sista innan det nya året...










Nu ligger Mirja heeelt utslagen på golvet och sover som en stock! Och imorgon ska jag göra detsamma... Mamma och Julia ska släppa ut hästarna, så äntligen Äntligen ÄNTLIGEN får jag sova!!!

//Maja