En något oväntad vändning...

Ja, mina dagsplaner slogs omkull helt. Gick ut för att fixa stallet, men när jag gav hästarna vatten märktes det väldigt tydligt att Koronn inte var sig själv. Han hade tydliga kolikkänningar så det var bara att hämta grimman och ut och traska! Vi tog en sväng ut till brevlådan, lååångsaaaamt gick det. Sen på hemvägen lät det läskigt i skogen så då blev det mera fart. Tillbaka hemma gick jag in i stallet och ställde upp liten på gången för typ tredje gången i hans liv. Han skötte sig uuuuurbraaaa som alltid. Han hade fått lite snöstyltor så jag tog bort dom och sen hade han släppt en hög också så jag tyckte det kändes okej igen. Men så fort han kom ut i hagen ville han börja lägga sig och stod och sparkade sig mot magen med både fram- och bakbenen. Stackars liten då! <3
Happ, bara å släpa ut snutten igen då. Traskade runt vår lilla skogsdunge, hälsade på traktor och transport varje varv. Han är så cool och höll nästan på att gå in i finkan genom framdörren när jag öppnade och kröp in. :p Haha, mattes lilla hjärta. :) <3
Efter ett tag kom Kenneth hit och skulle fixa nåt med traktorn, Kim hjälpte mig och höll i Koronn medan jag hämtade Prinsen och selade honom. Sen red jag runt ett tag till med Koronn som handhäst. Han var seeeeeg och Prinsen var JÄTTEPIGG! Så det var lite jobbigt att slitas åt två olika håll. :p Sen bytte jag bror och tog Kaptenen på tur istället. Då blev det äntligen fart på lillkillen som hade ensamrace i hagen! Det var ju det jag var ute efter så det kändes så skönt att se honom fara runt! Tog iaf rödingarna ut till vägen och tillbaka. Vägen är så himla hal, typ bara is, så där kan man INTE rida med två för tillfället. Men till helgen får jag skor på Prinsen så sen går det nog! :)

Hemma var liten ledsen men mycket piggare. Släppte tillbaka Kaptenen och red Prinsen en liten runda själv. Han var så himla glad och pigg men verkade tycka att jag var himla onödig som red så mycket fram och tillbaka. :p Äntligen verkade det ha släppt för Koronn också så jag släppte ut Prinsens flätor och borstade ordentligt, och sen fick de vara ute en stund.

Ut igen för att kolla läget och det verkade fortfarande lugnt. Fixade i ordning stallet och stod sedan i flera minuter och bara pussades med bästa pussnäsorna som finns. <3 Jag bara älskar mina underbara pussnäsor! Prinsen vill gärna vara med också, men han drar sig undan när han inser att det inte vankas godis. :p Plutthästarna tycker det är lika kul att tugga på mina kläder och slicka på mig och PUSSAS som att äta godis. :p


Hur som helst så var det nån grej med slungan som var trasig så tills den grejen är beställd och fastskruvad får dels snön ålla sig kvar i molnen, och dels får jag klara mig utan plan ett tag till. Jaja...

Hoppas lillen får vara bra i magen nu, stackars plutt har haft nog med bekymmer för flera år framåt redan...

//Maja

Kommentera här: