Efter ett jobbpass igår var jag lagom mör imorse. Blev kvar i stan och lunchade med min älskling och hans far innan jag pallrade mig hemåt.

Väl hemma kastade jag om kläderna och stack ut på tur med farbror Prins. Han var precis lika pigg och glad idag, jag undrar vart allt detta kommer ifrån? ^^ Han fick ha sadel och graman idag igen, och på nåt konstigt sätt tror jag att han uppskattade det, för han gjorde inte en enda sur min när jag sadlade!? Det har aldrig inträffat förut... Sen att han kom ihåg precis vad det gick ut på sen förra gången var väldigt tydligt. Jag använde gramanen kanske två minuter på hela turen, resten hängde den bara. :) Han var så avslappnad och fin och faktiskt reglerbar både framåt och bakåt i traven. Han är lite låst i vänstersidan men det är inte alls konstigt med tanke på hur mycket starkare han är i höger. Så idag kämpade jag mycket med att lossa honom i nacken på vänster sida. Han förstår inte sidförande skänkel så vidare bra så det var lite svårt, men efter ett tag gick det till sig och få blev han så fin! :D Vi övade vänster galopp igen, struntade helt i höger eftersom rundan var lite kortare och vänster är prioriterad. Sen blir det ju alltid lite höger iom att han tar fel så många gånger i fattningarna. :)

Nästan hemma mötte vi till min stora fasa plogbilen... Men det gick jättebra. Återigen en STOR guldstjärna till alla som kör bil häromkring! Han stannade först längst bort på raksträckan vi var på, och började backa. Men jag vinkade fram honom och hoppade av, vi var ändå nästan hemma och jag hade tänkt gå sista biten. Han kröp fram och stannade kanske femton meter ifrån så vi skulle kunna gå förbi, men Prinsen den fjanten stannade en meter ifrån och gjorde stora ögon. Hade han bara fått titta lite till hade han nog gått, men då stängde den underbara föraren helt enkelt av maskinen och väntade tills vi knallat förbi kanske tjugo meter bort! :D Alltså tänk om alla vore så! <3

Väl hemma fick Prinsen stretcha lite. Först halsen med att ta en morotsbit bak vid flanken på båda sidor, sen frambenen högt och lågt. Han fick såklart prova buga också. ;) Duktig farbror stod lös medan jag fixade! :)

Med farbror i hagen hämtade jag då äntligen in min fina Kapten. :) Han blev så glad och stoppade nästan lite förvirrat näsan i grimman och följde med. Han var jättesnäll inne, jag mätte honom också och den spolingen har VISST vuxit! Det var inte bara som jag trodde! Nu är han 160 fram och 160,5 över korset... Nu är det lagom, sluta nu. :p Jag hade först tänkt longera men det kändes roligare att tömköra så jag slängde på Prinsens loksele. ;) Det var ett år sen Kaptenen hade loksele men han struntade väl i det. Det roliga i det hela är att han och Prinsen kan ha selen precis på samma inställningar och den sitter lika bra på båda. :p Haha! Det visade sig ju vara ett bra köp då med andra ord. ;)

Så, på med grejorna och ut på tur. Jag kan inte med ord beskriva hur mycket nytta en vila gör för unghästarna! Plötsligt har ALLT trillat på plats och det går tio resor bättre än vad det gjorde innan! Kaptenen gick först hela turen och de få gånger han tyckte sig se nånting var jag snabb att smacka och vips förstod han att det var bättre att bara gå förbi allting och bara snegla lite misstänksamt istället för att stanna och vägra gå. :) Vi tog vägen upp till vändplanen och tillbaka, och lilleman var pigg och framåt och ville trava mest hela tiden. Jaha, jag är ju en sån som VILL ha hästarna framåt och med egen bjudning. Så de gånger han självmant tog trav sprang jag helt enkelt med. Tyvärr var det lite för djupt och kinkigt underlag för att jag skulle kunna springa ordentligt, fötterna bara sjönk ner och gled undan. Perfekt underlag för hästarna men jobbigt för folket. ;) Jag pressade ändå mig själv till att springa mycket mer än vad jag egentligen orkade, och det sotar jag för nu... ;) Kaptenen klev iaf på hur bra som helst hela tiden, följde tömmarna vid minsta lilla tryck och lyssnade perfekt på alla röstkommandon. Han är min lilla guldklimp. <3

Men en gång när vi hade travat en bit fick han en hostattack. :( Jag gillar det INTE! Han hostade säkert fem gånger och frustade och hade sig... I övrigt är han ju inte påverkad alls, äter och dricker och är glad och pigg, så jag hoppas att det bara är nåt snabbt övergående... Vill inte ha sjuk bebis. :(

Hemma i stallet visade Kaptenen upp sin osmidiga sida. Han skulle få buga han också, men han hade iiiiiinte balans för det utan höll på att dratta omkull när han provade. ;) Jag skyller på växtvärk och försöker nån annan dag. ^^ Haha! Bara för att så var jag tvungen att prova med Balder igen. Ställde fram vattenhinken ute och medan rödingarna drack ropade jag på lillen som kom trippandes direkt. Först fick han morot för att han kommit, duktiga lilla fluffen! <3 Sen provade jag om han ville buga. Haha, jag hann inte mer än lyfta benet och sätta mig på huk så skyndade han sig att buga och leta godis mellan benen. :D Hihi, duktiga duktiga lilla killen! <3 Jag kanske har fått mig en liten trickhäst ändå! :D

Så nu sitter jag här heeelt slute i både huvud och kropp. Benen är som bly och orken som bortblåst. Anledningen till att jag började med Kaptenen idag istället för imorrn som var tanken, är att det blev lite strul på jobbet så jag bytte pass och kommer jobba fredag och söndag istället för lördag och måndag enligt schemat. Så imorrn blir det ju således ingenting gjort, och alltså flyttade jag fram det för att göra det smidigare. :) Nu är ryggen bråkig så jag ska be min käre sambo om lite hjälp ikväll, svårt att massera in liniment längs ryggraden själv. :p

Nu ska vi rycka upp oss och fixa middag, :)

//Maja